Sanna Josefiné Franzén

Det klart jag inte är helt värdelös, något värde har jag ju. Men det känns verkligen så just nu.
Jag känner mig verkligen hur osmart som helst, och det är det värsta jag vet. Hur svårt kan det vara att skriva ett paper liksom? Jag har spenderat så otroligt många timmar på det här och ändå kommer jag ingenstans. Vad gör jag för fel?
Jag trodde att jag började närma mig slutet nu men var precis och fick lite handledning och jag kommer att behöva spendera varje vaken timme på det här paperet. Det ska vara färdigt på tisdag kväll men jag har möten att gå på och jobb att göra så i princip har jag enbart fredag och söndag på mig.
En del säger att man bara kan göra sitt bästa. Ja, men vad är ens bästa? Mitt bästa skulle ju vara att sitta dygnet runt och sova minimalt. Ska jag göra det då? Hur mycket ska man offra liksom? När är jag effektiv och när blir jag oeffektiv?

Jag ska egentligen inte gnälla för jag har valt att göra detta arbete själv, men jag var nog för självsäker.
Försöker se det som en utmaning för det var ju därför jag skrev själv, för att jag ville utvecklas och se att jag klarade av det och nu finns ingen återvändo. Jag hoppade och nu får jag ta smällen! Det värsta är att smällen kommer inte förrän på onsdag så jag bara faller och väntar in smärtan. Det värsta är inte att inte bli godkänd utan att skämmas inför andra i klassen och inför lärarna för att man inte har gjort ett bra arbete..

Men tack alla goa nära och kära som kommer med peppande ord, ni gör så att smällen kanske inte blir riktigt lika hård. Ni är som små mjuka moln i mitt fall. 
Och jag vet att efter smällen kommer jag göra glädjetjut för att paperet är inlämnat och jag inte behöver tänka på det mer förrän jag får mitt betyg. Jag längtar!