Nu får det vara nog

Nu har jag haft min förkylning i 3 dagar och tycker att det är dax för den att lämna mig. Jag vill bli frisk och pigg!
Just nu är det pubrunda i trollhättan, och jag är inte där. Känns ju sådär. Tidigare år har den infallit på min födelsedag men inte i år. Istället får jag fira min födelsedag med finmiddag på Kåren. Jag hoppas fortfarande på att jag ska bli frisk tills på lördag, så jag kan fira födelsedagen frisk och på strålande humör. Om inte annat ska jag fira den sjuk men fortfarande på strålande humör. 

Det som är positivt med att jag sitter hemma är ju att jag sparar pengar och att jag kan gå upp tidigt för att plugga imorgon. Det är ju bra..

Nu ska jag lägga huvudet på kudden och drömma mig bort till nåt mysigt ställe.


Tänk att ha den här utsikten när man lägger sig...


8 juli

Sitter här och väntar på att klockan ska bli 1 för då är det dax att bege sig till jobbet. Det är lite segt när man börjar klockan 2 för det är lätt att inget blir gjort utan att man bara sitter och väntar. Speciellt om man har tagit lite sovmorgon som jag har gjort idag. Men det är väl skönt det också kanske. Börjar ju kl 7 både imorgon och på söndag så. Dessutom går det inga bussar i helgen så det blir cykeln. Hoppas verkligen på att det håller upp. Annars blir det inte kul!

Jag har i alla fall tagit vara på mina lediga dagar nu och det känns bra. Har insett att det är väldigt viktigt att man gör det så att sommaren inte går och det enda man har gjort är att sitta hemma i soffan och deppa över allt roligt som alla andra gör.


Skype call

Åååh jag hade precis ett skype-samtal med min kära familj i usa, och jag är så glad! Det var så roligt att få prata med dem! Kate sjöng och dansade till några Justin Bieber låtar och John Thomas hade klätt ut sig till Scooby Doo. De var så söta!! Det kändes precis som att jag där i huset med dem. Underbar känsla att drömma sig iväg lite! Känns alltid som om det är två helt olika världar. Sverige är en värld och USA en annan.

De passade även på att äta massa godis medan Robyn pratade med mig. Men jag frågade om de inte kom ihåg att de skulle äta äpple istället. Och rätt som det var så dök JT's ansikte och ett äpple upp i kameran. Haha. Så de lyssnar fortfarande på sin AuPair. Det är bra!
De kallar fortfarande rummet som jag hade när jag bodde där för Sannas rum. Det tycker jag är så gulligt.
Vill ju tillbaka nu med en gång ju!
Men får ta det sen när jag är färdig med skolan. Eller så sticker jag iväg i höst eftersom jag bara har distanskurser. Men ska bara vinna på lotto först!

Nu ska jag sova, ska bli skönt. Har vart jättetrött sen klockan fyra.


My family in the other world

Hard working woman

Ser ut som om jag klarar hyran den här månaden trots allt. Det är roligt när man glömmer bort att man har jobbat. Tre olika kommuner har jag lyckats jobba inom till och med. Det ni!


Let it go

Ojojoj vilka drömmar jag haft i natt.

Ibland undrar man om ens drömmar är det undermedvetna som försöker säga en något. Det händer lite då och då att det kommer upp saker som man trodde att man hade glömt av för längesedan, eller inte tänker på längre. Men tydligen inte.
Jag kan inte låta bli att ändå försöka förstå vad drömmarna vill säga. Det borde ju trots allt ligga något i dem. Något som jag tänker på. Kanske inte i alla drömmar, men i många. Och definitivt i den här.



Två spinningpass om dagen i 30 dagar. Nu cyklar vi!

Jag jobbar ju enbart 75% vilket innebär att jag har några lediga dagar i veckan. Det känns jätteskönt faktiskt. Så man kanske kan få känslan av att man har lite lov trots allt.
Hittils har jag spenderat mina lediga dagar till att träna och städa. Har också haft tid att kolla på tv för en gångs skull. Känns lite lyxigt!

Det är synd att det är vädligt knapert med pengar denna månaden och nästa. Det är ju mycket som kostar pengar om man vill hitta på något. Lite synd..

Måste också berätta att jag cyklade till jobbet igår. Min cykel är nog inte den bästa att cykla långa sträckor med så det gick väl sådär när jag skulle cykla med Camilla på sin mountainbike. Visserligen kan det vara så att jag är lite otränad men nja denna gången måste jag nog ändå skylla på cykeln. Kändes som ett spinningspass. Så bra träning blir det i alla fall. 3 mil (1.5 timme) blir det ju fram och tillbaka. Så om jag cyklar till jobbet nästan varje dag som jag jobbar så kommer jag totalt cykla 90 mil i sommar. Det blir ju en del. Dessutom kommer jag att spara 1200 kr på att inte ta bussen. Så träningen är inte bara gratis utan man kan säga att jag till och med får pengar för att träna!
Ger definitivt motivation!
På vägen hem tänkte jag att jag skulle prova en ny väg. Och hem kom jag. Dock är jag ganska säker på att jag tog en rejäl omväg. Trodde till och med att jag var på väg åt motsatt håll ett tag. Hade ingen aning om vart jag var, men det var ju cykelväg så jag tänkte att någonstans måste jag komma i alla fall. Och jag hade ju ingen tid att passa så då kunde jag chansa hej vilt. Det var så spännande att jag inte ens tänkte på hur jobbigt det var.
Hade ju med min iphone så jag skulle ju kunna kolla på kartan vart jag var i värsta fall. Men det var ju mer spännande att inte göra det.


Woooohoooooo!!!!

Det finns inga ord för de känslor jag känner just nu! Men överlycklig, lättad, peppad, stolt, tacksam, smartare är ord som är ganska nära för vad jag känner!
För gissa vad!

Jag blev GODKÄND på mitt paper!!! Eftersom kroppen sa ifrån och jag blev dålig kunde jag inte riktigt avsluta arbetet så jag skrev en liten kommentar till läraren om att jag kände mig missnöjd men att kroppen sa ifrån och att jag inte klarade av att skriva mer just då, utan tar en komplettering senare i så fall. Men enligt läraren hade jag höga ambitioner, vilket kan vara bra enligt han, men att jag inte alls skulle vara missnöjd. Utan att det var ett bra arbete. Ååååååh tack!!!! Säger jag bara.

Och jag är så otroligt glad för att jag hela tiden tar mig an nya utmaningar, och att jag alltid klarar det! Fasen jag är ju grym ju!!

Detta var en riktigt bra start på veckan. Nu ska jag göra minst lika bra ifrån mig på jobbet!! Fasen att jag ska vara så orolig jämt. Alltid i onödan!! Nu får det vara slut med det!

Ha en superduperbra vecka allihop!!

Glöm inte att ni klarar mer än vad ni tror! ;)

Don't worry be happy

Hade en riktigt bra och skön vecka hemma i Mjöbäck och i Varberg. Skönt att koppla av lite. Och det behövdes verkligen. De senaste veckorna har vart riktigt tuffa i skolan och även denna veckan är en sann utmaning.
Har ju börjat gå bredvid på sommarjobbet nu och det är mycket svårare än vad jag trodde det skulle vara. Mycket att lära sig och hålla reda på! Kan inte sova på nätterna utan det går bara runt runt i huvudet all information och hur jag ska göra och sådär.
Fattar inte varför jag ska vara så förbaskat orolig hela tiden!! Skitjobbigt! Behöver ju inte oroa mig för saker innan det händer liksom. Och så länge jag gör mitt bästa så får det gå som det går liksom.

Får jobba lite med den mentala styrketräningen tror jag. Jag klarar det här!!
Försöker i alla fall få ner alla tankar på papper så att de slipper snurra runt i huvudet.

Imorgon ska jag se till att träna lite också, ska nog få mig på bättre humör!


Hoppas allt är bra med er!

Puss & Kram



.

Alltså jag börjar bli lite orolig för vad som kommer att hända när jag har skickat in den här uppgiften. Tidigare när jag bara haft småuppgifter som jag varit stressade inför har mitt immunförsvar gått ner nåt förfärligt och jag har alltid blivit sjuk. Jag har även fått migrän två gånger. De gångerna har jag mått långt ifrån så dåligt som jag gör nu.
Jag förstår inte vad det är med mig? Det är bara en uppgift och det känns inte så jobbigt ändå. Men min kropp reagerar så konstigt. Jag är fruktansvärt känslosam, kunde inte sova inatt utan bara låg och vred mig, hjärnan gick i 110 och var på helspänn. Det enda jag såg när jag blunda var stora texter och analyser och referenser hit och dit. Jag försökte att slappna av, ta djupa andetag och tänka att allt kommer ordna sig. Men kroppen ville inte.

Nu är det ännu värre. Jag skakar, hjärtat slår gånger tusen..

Var tvungen att ringa mamma. Och nu stänger jag av. Ska ta en paus. Sen skriver jag det jag absolut måste göra. Sen blir det tåget till varberg. Kroppen säger ifrån. 

Jag vill tacka...

Nu börjar det närma sig slutet på denna terminen även för min del. Många i klassen tog sommarlov idag. Men man vill ju inte vara lat. Här gäller det att ligga i till sista timmen! Är inställd på att jag får sitta till kl 14 på fredag. Fast i smyg hoppas jag på att jag blir så gott som klar imorgon..

Jag vill passa på att tacka alla mina vänner och familjemedlemmar som har stöttat mig i detta projekt.
Inte EN ENDA gång har någon av er sagt att jag har valt att jobba själv och då får jag ta konsekvenserna. Eller klagat på att jag gnäller. Inte en enda gång! Inte en enda suck eller jobbig blick har ni gett mig!
Istället har ni hela tiden kommit med peppande ord och varit positiva och uppmuntrande, trots att ni kanske får negativa svar tillbaka. Det kanske inte känns som att jag tar till mig det då, och jag får väl erkänna att ibland kanske jag inte gör det för jag har svårt att tro att ni har rätt.

Men såhär i slutändan kommer jag ihåg allt ni har sagt och allt ni har skrivit. Och jag är så tacksam för allt!
Ni har haft rätt hela tiden!
Jag är nu i slutet på mitt paper och jag kan tänka mig att jag kanske till och med kommer känna mig lite nöjd när jag lämnar in det. Om inte för arbetet så i alla fall för att jag vågade ta mig an utmaningen.
Lite synd bara att ni måste stå ut med mitt gnäll. Men jag hoppas att jag kan ge tusen tillbaka!

Speciellt tack till Camilla och Stina som är de personer som har fått stå ut mest med mitt gnäll!


Mina små Health Angels!


You learn from your mistakes

En helg med bra val. Och mindre bra val.

Har i alla fall fått en klarare bild av vad jag vill med mitt liv.

Sommarjobb

Jag har ju glömt att berätta att jag var på informationsmöte på sommarjobbet i tordags! Jag verkligen längtar till sommaren nu och att få börja jobba. Tror det kommer bli hur bra som helst.
Boendet där jag ska vara är nyrenoverat så lokalerna är bara några månader gamla. Så det är väldigt ljust och öppet. Sen har de en riktigt fin innegård också där chefen vill att vi ska spendera mycket tid i sommar. De anordnar massa olika aktiviteter som t ex grillkvällar och olika tävlingar. Sen har de boulebana, men har även tänkt skaffa andra sorters spel.
Jag ska ju vara på Fys, vilket innebär att de har någon form av fysisk funktionsnedsättning, så de får ju lite extra träning och så. Och träning är ju ett av mina stora intressen så det ska bli roligt!

Bara några veckor kvar nu!


Regnig fredag

Om jag ska vara egoistisk så tycker jag att det är superbra att det regnar för det gör att det känns mycket lättare för mig att sitta inne och plugga.
Det går bra nu och jag känner att jag är på rätt spår. Jag börjar närma mig analysen och där känns det som om jag kan skriva på riktigt bra.
Kanske kan jag lugna ner mig lite nu.

Om jag ska tänka på alla Hälsovetare, inklusive mig själv, är det mindre bra att det regnar. Vi ska nämligen ha en avslutning ikväll och hade tänkt sitta ute och grilla och bara ha det gott. Kanske inte så lätt när det är blött och regnar.
Men vi har hyrt en lokal som vi antagligen kommer att vara i istället så lite avslutning får vi nog trots allt.

Nu ska jag återgå till plugget! Tänk om det hade vart lika lätt att skriva uppsatser som det är att skriva blogginlägg. Då hade jag vart lyckligare än lyckligast!



En bild från förra årets Hälsovetaravslutning. Vilket väder! Blir nog ganska oslagbart..


Mitt sista gnäll

Åååååh, jag blir så trött på mig själv ibland!
Nu ligger jag här och har kramp i magen på grund av den där glassen! Trodde jag att det skulle gå lättare att skriva om jag hade ont i magen också kanske? Ja, ibland undrar man hur man tänker egentligen.
Det var sista gången jag belönar mig med mat som jag mår dåligt över! Nästa gång blir det god mat som jag mår bra av istället!

Men där var mitt sista gnäll för ett lång tag framöver. Det lovar jag!
Nu har jag fått laddat mig lite mentalt. Jag måste skriva den här uppsatsen och jag har två val.

1. Jag kan välja att gnälla, tycka synd om mig själv och bara vara på dåligt humör, vilket innebär att det mesta av min energi går åt till att fokusera på allt dåligt, och jag har ingen energi över till arbetet. Resultat blir alltså ännu sämre.
Eller så kan jag
2. Le stort, koncentrera mig på arbetet, och tänka hur bra jag faktiskt är som gör det här alldeles själv och hur modig jag är som valde att göra det helt ensam. 

Det känns som att det sista valet kommer göra att det blir så mycket lättare och roligare att skriva, vilket även gör att det går fortare. Jag väljer det sista!

Nu ska jag sova och innan jag somnar ska jag bara tänka positivt och på allt som jag tidigare har lyckats med trots motgångar :) Tänk känslan när jag är klar med detta liksom! Kommer nog vara nästan lika häftig känsla som att släppas i höjdskräcken.
Jag kan nästan nu känna att det kommer gå bra för mig de sista dagarna och (med risk för att gå händelserna i förväg) att jag inte kommer ångra att jag valde att göra det här, utan skulle kunna sätta mig i samma sits igen. Just bara för att utmana mig själv!

Jag är glad att jag läst mycket om positivt tänkande och mental träning. Det hjälper en i sådana här situationer så att man lättare kan ta sig upp igen.
Och sen hjälper era underbara kommentarer nåt otroligt mycket! Tack ska ni ha!!

Natti natti




Lycklig


Tröst




Emotionellt ätande, jag vet. Men det är ett problem jag får ta tag i senare. Just nu handlar det om överlevnad!

Hej, jag heter Sanna och är totalt värdelös

Det klart jag inte är helt värdelös, något värde har jag ju. Men det känns verkligen så just nu.
Jag känner mig verkligen hur osmart som helst, och det är det värsta jag vet. Hur svårt kan det vara att skriva ett paper liksom? Jag har spenderat så otroligt många timmar på det här och ändå kommer jag ingenstans. Vad gör jag för fel?
Jag trodde att jag började närma mig slutet nu men var precis och fick lite handledning och jag kommer att behöva spendera varje vaken timme på det här paperet. Det ska vara färdigt på tisdag kväll men jag har möten att gå på och jobb att göra så i princip har jag enbart fredag och söndag på mig.
En del säger att man bara kan göra sitt bästa. Ja, men vad är ens bästa? Mitt bästa skulle ju vara att sitta dygnet runt och sova minimalt. Ska jag göra det då? Hur mycket ska man offra liksom? När är jag effektiv och när blir jag oeffektiv?

Jag ska egentligen inte gnälla för jag har valt att göra detta arbete själv, men jag var nog för självsäker.
Försöker se det som en utmaning för det var ju därför jag skrev själv, för att jag ville utvecklas och se att jag klarade av det och nu finns ingen återvändo. Jag hoppade och nu får jag ta smällen! Det värsta är att smällen kommer inte förrän på onsdag så jag bara faller och väntar in smärtan. Det värsta är inte att inte bli godkänd utan att skämmas inför andra i klassen och inför lärarna för att man inte har gjort ett bra arbete..

Men tack alla goa nära och kära som kommer med peppande ord, ni gör så att smällen kanske inte blir riktigt lika hård. Ni är som små mjuka moln i mitt fall. 
Och jag vet att efter smällen kommer jag göra glädjetjut för att paperet är inlämnat och jag inte behöver tänka på det mer förrän jag får mitt betyg. Jag längtar!


Jag orkar inte mer!!!

Måste bara skriva av mig lite i bloggen innan jag brister och börjar störtlipa mitt bland allt folk i biblioteket!
Försöker hålla allt inom mig och koncentrera mig på arbetet men det är totalt stopp!!
Jag orkar inte mer, försöker vara positiv men det går bara inte! Jag inser att jag inte kommer hinna göra ett abete som jag är helt nöjd med, och det gör mig så fruktansvärt frusterad!!

Jag har i alla fall lärt mig att min inlärningsstil är inte att skriva uppsatser som måste baseras på vetenskapliga texter!!
Jag har lärt mig jättemycket men det kommer ju inte vara något värt om det inte formuleras rätt i en text på ett papper. Hur dumt som helst!
Jag som var så glad i fredags och trodde att arbetet skulle flyta på så bra! Hur kan det bara vända så?

Jaja bäst att fortsätta och göra det bästa av situationen! Vilket innebär att jag kommer göra precis som jag vill och skiter i hur det blir!! Meningen är att jag ska lära mig och det ska jag banne mig göra!! Sen får det gå som det går med uppsatsen! Jag orkar inte mer!

1 timme senare: Nu har jag tagit en liten rast, fått en go kram och tipset att lyssna på musik medan jag skriver för att koppla bort alla som pratar runt omkring. Jag har också insett att min uppsats inte kommer gå lättare att skriva om jag är på dåligt humör. Nu börjar det kännas lite lättare. Den här uppsatsen ska bli så bra!!! Wihooo!


Svansjön nästa

Har inte alls känts som en söndag idag. Undra om det beror på att jag har pluggat och varit osocial nästan hela dagen. Brukar inte vara speciellt typiskt för mina söndagar.
Jag har vart på gymmet en sväng och sen tog jag en härlig runda ute i regnet. Så nu är jag tillbaka hemma och tänkte sätta mig och plugga lite. Men det är inte så lätt känner jag. Kroppen är inställd på att bara slappa.

Jag gillar inte när det är helt knäpptyst när jag sitter och skriver utan vill gärna ha lite musik. Men det funkar inte så bra när det är låtar med texter så jag tänkte att jag skulle ge klassisk musik en chans.
Vet inte om det var så mycket bättre. Jag ser bilder med balettdansöser framför mig och blir sugen på att dansa balett. Hmm..

Men nja, får nog ändå ge den klassiska musiken en till chans ändå. Den var rätt go!


Det blir alltid som man tänkt sig

Ett litet boktips!

Läser just nu en handbok i mental styreträning som heter "Det blir alltid som man tänkt sig" och är skriven av Olof Röhlander.


Very good!


Vikten av fruktstund

Det är fascinerande hur fort tiden går när man sitter och skriver på en uppsats! Skrivandet har väl flytit på hyffsat bra idag. Men jag började bli lite orolig för om jag hade med rätt saker och vad jag skulle ha för fråga. Jag jobbar nämligen på ett lite annorlunda sätt. Istället för att komma på en fråga och söka svar på den så bestämde jag ett ämne och tog ut massa teori. Sedan tänkte jag bestämma mig för en fråga då jag ser vad jag tyckte var mest intressant. Problemet var nu att jag hade massa bra och intressant teori men kunde inte förstå hur jag skulle koppla det.
tog jag en liten fruktstund. Jag gick och satte mig på ett annat ställe i skolan och åt min grapefrukt. Efter 5 minuter så dök en perfekt fråga upp och nu känner jag att mitt arbete kommer bli så bra! Är det inte häftigt?!

Jag tycker det ganska ofta är så att om man är på dåligt humör så händer det bara dåliga saker och när man är på bra humör så händer massa roliga saker helt plötsligt.
Och tydligen är detta ingen tillfällighet, utan jag läste någonstans att om det händer en bra sak så är man glad och då ser man lättare positivt på allt som händer. Om man däremot är på dåligt humör så ser man bara det negativa i allt.
Värt att tänka på!

Jag älskar att läsa böcker som handlar om hur vi människor fungerar och hur stor kraft våra tankar har. Jätteintressant och jag har blivit mycket gladare också! Förutom då jag är stressad och har en väldig tendens till att bli negativ. Not good!

Nu ska jag hoppa in i min lilla skrivarbubbla igen!


För övrigt så ÄLSKAR jag grapefrukt!

Tidigare inlägg
RSS 2.0